Kajas tyska hästblogg

Idag skall lilla mammsen åka hem :( Usch... Allt har varit så bra när hon har varit här!

.

Jag är ju ganska ensam i vanliga fall. Visst jag har ju Julia på jobbet, men förutom där så är jag ju själv nästan hela tiden. Människorna här i Warendorf är inte så lätta att ha att göra med. Det är ju otroligt många tävlingsryttare här och de håller sig mest för sig själva. Det är svårt att få några riktiga vänner för folk vänder lixom kappan efter vinden.

Visst, alla är väldigt "trevliga" eller "korrekta" och säger hej, pratar lite om vädret och hejdå, men det är allt.

.

Det är väldigt mycket skitsnack och man får verkligen passa sig för vad man säger. Man kan inte sitta på en resturang och råka nämna någons namn, för de som sitter på borden brevid vet garanterat vem man pratar om.

.

Därför håller Henning och jag mest för oss själva. Det finns ett par som vi umgås med, men inga tyskar. De flesta utlänningar är väldigt trevliga och de är nog lite chockade över stämningen här i Warendorf.

Det är väldigt synd...

.

.

Idag är det kallt och fruset i marken, så nu har mina hästar fått komma ut igen! De var så glada och skuttade runt i en kvart! Jag förstår inte hur alla dessa hästmänniskor i denna staden kan hålla sina hästar inlåsta ett helt liv.

.

De flesta hästar här i Tyskland växer ju upp på lösdrift och sen när de fyller tre flyttar de in. Sen efter det kommer de aldrig mera ut igen.

.

Jo, självklart finns det hästar som går ut, men då är det oftast "hobbyhästar".

.

.

.

.

.

.